Nu är mitt So arbete klart i alla fall...

Känns ganska onödigt att skriva en blogg om ingen kommenterar...

Aja vi får se vad min "kreatvia" hjärna kommer hitta på nu när jag inte är bunden att skriva en uppsatt...!

2.2 Ideologi och tankar 

Här är de tio de ståndpunkter man får om man summerar som står skrivna i ”Det kommunistiska manifestet”:

All äganderätt av mark ska avskaffas och all hyrd mark ska andvändas för offentliga syften

Inkomsten till staten ska ske genom en starkt progressiv eller successivt ökande skatt

Avskaffning av alla slags lagar angående arv

Alla rebeller och invandrare ska konfiskeras av sin mark

Centrering av krediterna i staten, i form av en nationalbank med ett statligt kapital och ett exklusivt monopol i statens händer

Centrering av kollektivtrafik och transport i statens händer

Sakerna som är anknutna till statens är; att odla upp ödemarkerna och förbättra jorden överhuvudtaget med en offentlig plan

Lika fördelat ansvar och påfrestning av allt arbete. Grundande av industriella arméer, speciellt för jordbruk.

Blandning av jordbruk med industrier, man ska gradvis avskaffa skillnaden mellan stad och landsbygd, med en mer utspridd befolkning i landet.

Gratis utbildning i offentliga skolor och avskaffning av barnarbete som det ser ut idag utan måste blandas med skolarbete.

 

Det var dessa saker Marx och Engels ansåg att detta behövdes för att omvandla kapitalism till kommunism. Många saker som står i det kommunistiska manifestet är inte aktuellt just nu, men det finns många saker som aldrig kommer att förändras. Marx var inte särskilt exakt på hur kommunismen skulle se ut, han ville ge den rum att växa och utvecklas.

Det finns många olika slags kommunism, men grundtanken är att man ska ha ett gemensamt ägande eller åtminstone ha ett rättvist och mindre klassorienterat samhälle. Enligt Marx var socialism ett stadium i kommunismen. Socialismen var namnet på det som skulle ske direkt efter revolutionen, det var då arbetarna skulle styra över medelklassen. Det är denna tid som skulle vara övergången till kommunism. Socialism stadiet var det som kallas för den ”diktaturristiska” övergången. I övergångsstadiet är det inte en människa som ska bestämma, utan hela arbetar klassen, det är ändå inte ett måste.   

Några exempel på typer av kommunism är bl.a.: Leninism, Eurokommunism, anarkistisk kommunism och rådskommunism.

 

Leninismen är namnet på Vlademir Lenins syn på marxismen och kommunismen. Leninismen gick först och främst ut på att proletärerna behövde ett ”förtruppspari”, som skulle bestå av heltids arbetande revolutionister, för att utföra revolution eller andra stordåd. De skulle analysera nationens historien och att man skulle skapa revolutionen därefter. Leninismen tyckte även att man inte kunde göra en proletär revolution där den ”imperialistiska kapitalismen” fanns. Det betyder alltså att det är så välutvecklad kapitalism att den inte längre har nationella gränser och monopolkapitalismen, d.v.s ett eller när några få stora bolag har den mesta av makten. Då kapitalisterna tagit över världen, och i önskan att få ett större sortiment av varor, har gjort det möjligt att importera och exportera varor hur som helst och förstorat sina inkomster till det nästan oändliga. Detta är en motsägelse till Marx, som tyckte att det var i där det var mest passande att göra en revolution när kapitalismen nått sin högsta utvecklingspunkt. I leninismen är också en viktig hjärtefråga hur ekonomin ska skötas. Leninister anser att all ekonomi ska vara central planerad. Det betyder att det är staten som bestämmer vad, när och hur mycket som ska göras.

 

Eurokommunism är en kommunism är en gren i kommunism som förenar de nya västeuropeiska värderingarna och kommunism. Den var populärast mellan 1968 och tidiga  1980-talet. Eurokommunismen tog avstånd från Sovjets och Kinas sätt att utföra kommunism. De ansåg att de demokratiska värderingarna hade försvunnit och att de mänskliga rättigheterna inte respekterades i de kommunistiska nationer som fanns då. Eurokommunister ser inte revolutionen längre som den enda utvägen. En del eurokommunistiska partier kritiseras för att inte ta avstånd från de förtryckande kommunistmakterna, och andra för att vara fega och för lika socialister men de anser sig vara kommunister ändå för.

 

Anarkistisk kommunism är en grupp som påstår att man måste avskaffa staten eftersom att den oundvikligt leder till kapitalsim och korruption. Denna teori liknar lite Rådskommunismen, på det sätt att de båda är väldigt frihetsbenägna. Anarcho-kommunistera (som de också kan kallas) tycker att samhället ska bestå av frivilliga organisationer och att alla ska ha rätten att tillfredställa sina behov. I den Anarkistiska kommunismen finns det inget ägande överhuvudtaget. Det finns inga klasser och ingen hierarki. Alla är fria att ensamma eller i grupp, tillfredställa sina behov. Man ska även avskaffa avlönat arbete Rådskommunismen, som är en väldigt radikal rörelse precis som anarkistisk kommunism, tycker att arbetarna är den naturligaste och renaste formen av styrelse är den som uppstår när arbetare på sin arbetsplats skapar ett samfund. De ville inte ha en statlig och byråkratisk regering. De ville skapa en union som är gjorda av delegater som är framröstade på varje arbetsplats. Alla som har röstat kan sedan kalla en samling av alla unionen. De är emot tanken att man ska ha ett parti och då göra en revolution eftersom att det skulle automatiskt leda till en diktatur, det vill inte rådskommunisterna. Rådskommunisterna är också väldigt mycket emot handel i allmänhet. De kritiserade även den ryska revolutionen väldigt starkt. De tyckte inte att revolutions partiet skulle genomföra revolutionen, utan de skulle hetsa arbetarna att göra det själva.

 2.3 Kommunism idag 

Idag är nog Sveriges största kommunistiskt parti SKP. SKP uppmanar till nedrustning av vapen. Men de ser fortfarande kapitalisterna som sina fiender. (De tycker att de ska kallas för monopolkapitalister eftersom att de har nått detta stadium i utvecklingen nu.) De anser att en stor del av deras uppgift idag är att bidra till en internationell avspänning och nedrustning, de tycker att Sverige borde börja förebrå med gott exempel och lägga ned de vapen som de inte använt på mer än 200 år. De anser att deras uppgift är att skapa det socialistiska samhället där proletärer styr och sedan gå över till ett klasslöst samhälle med planekonomi.  Skola, välfärd och transport ska vara statligt ägt.

Ett annat kommunistiskt parti är det kommunistiska partiet i Storbritannien. De ser sig som internationalistiska och de tycker att det måste skapas ett internationellt kommunistiskt parti som kan ena arbetarna i hela världen. De anser inte marxismen och kommunismen som handbok en handbok som man ska följa blint utan att det är något som kan berikas och ändras på under tiden. Alla är fria att diskutera för att få någonting ändrat.

De tror att det är omöjligt för kapitalisterna att ge ifrån sig sina rikedomar, även om det blir framröstat. Därför uppmanar de folket att vara redo för en revolution som helst skulle vara fredlig men om det krävs, våldsam. De vill också uppnå socialism, de säger att det finns två olika slag av den, demokratisk och odemokratisk. Det kommunistiska partiet av Storbritannien är väldigt måna om demokratin och skulle välja den förstnämna av de två. Socialismen är enligt dem inledningen till den internationella kommunismen, som kommer vara den riktiga början på den mänskliga historien.

De är emot de nykonservativa och imperialistiska krigen som pågår i världen idag, de ser det som ett stort steg mot att besegra kapitalisterna om man lyckas stoppa dem.

 

Om jag skulle sammanfatta kommunismen idag skulle jag kalla det för en litet mer vänstervriden socialdemokrati. Kommunismen har förändrats mycket från dess början till nu. Eftersom förutsättningarna har förändrats är den nu inte lika radikal som förr. Den revolution som en gång var så viktig är inte längre ett måste. Kommunismen har helt enkelt utvecklats.

 1.    Avlutning och sammanfattning 

Nu när jag har skrivit avhandlingen har jag fått svar på de flesta av mina frågeställningar. Jag har lärt mig mycket om kommunismen och jag måste säga att jag inte är särskilt överraskad. Det finns många olika slags kommunism, precis som jag väntat mig, en del mer radikala än andra. Det har varit väldigt svårt för mig att förstå allt helt och hållet och därför även svårt att ta ställning. Jag måste nog säga att jag fortfarande ser mig som en kommunist, men väldigt svag sådan. Jag är i det högra ”hörnet” så att säga. Ganska nära det socialistiska men ändå är jag märkbart inuti den kommunistiska ”sfären”. 

Om jag skulle se mig själv som någon typ av kommunist som jag tagit upp skulle det utan tvivel vara Eurokommunist. Jag tycker det är vikigt att inte glömma humaniteten och moralen även om man har ett vikigt mål.

 Det var inte alltid lätt att hitta information om kommunismen, många olika versioner av ideologin utmålades och man märkte verkligen det starka motståndet till den. Om man skulle fråga mig så var inte det som utfördes i Sovjet unionen och det som pågår i Kina just nu inte äkta kommunism eftersom att de aldrig påbörjar den vikiga förändringen från diktatur, som inte ens krävs, till demokrati, som däremot är en central del av kommunismen både förr och idag.  Marx och Engels sa själva att kommunismen var något levande som ska förändras med tiden och det känns som om att diktatur inte längre är ett aktuellt sätt att genomföra kommunism på. Jag tror att Sverige kunde ha blivit mer och mer socialistiskt och till slut kanske någon dag långt i framtiden bli så kommunistiskt som det går att bli. Med dagens utveckling tror jag gör det omöjligt, när moderaterna som är liberala och anser att så mycket som möjligt ska bli privatiserat det gör så att klassklyftorna ökar.

 

Jag anser att det är omöjligt att skapa en planekonomi i för stor och i för liten skala. Jag tror att en blandekonomi med väldigt stor statlig inblandning är bäst, eftersom att en planekonomi som fungerar bra är nästan omöjligt. Jag tycker till exempel att välfärden ska vara endast statligt ägd, så att alla får lika bra vård oavsett ekonomisk och etnisk bakgrund och situation. Även transport borde ägas av staten, eller i alla fall inte hanteras med monopol som SL har i Sverige idag. Jag tycker SL har för höga priser, och den enda anledningen jag kan tänka mig är just att de har monopol. Det är säkert många som inte har råd att åka vart de vill när de vill. På så sätt har företaget, kapitalisterna, makten över folket. Det är något som jag är väldigt starkt emot! Jag tycker att alla människor ska behandlas lika. Kanske inte brottslingar, men även en del av dem borde få en chans till (beroende på vilket brott de begått).

Jag skulle helst av allt vilja ha en fungerande planekonomi, där folket fick vara med och påverka så mycket som möjligt. Jag är också emot att staten ska bestämma allt, det skulle ju bli en diktatur. Kommunism är ju en demokratisk värdering som tycker att folkets röst är viktig. När jag tänker efter så är inte vårat samhälle nu så värst demokratiskt. Vi kanske är bäst i den frågan i världen just nu, men betyder det verkligen att vi är bra? Det känns som om vi endast får välja vilka som bestämmer och inget annat. Jag vet att vi lever i en representativ demokrati men är det verkligen som om det inte är nog. När var det egentligen folket fick bestämma något? När var den senaste folkomröstningen? Den senaste jag kan komma var det förra partiet valet som faktiskt ägde rum för länge sedan.

  

2.2 Ideologi 

Här är de tio de ståndpunkter man får om man summerar som står skrivna i ”Det kommunistiska manifestet”:

All äganderätt av mark är avskaffad och all hyrd mark skulle andvändas för offentliga syfte

Inkomsten till staten ska ske genom en starkt progressiv eller successivt ökande skatt

Avskaffning av alla slags lagar angående arv

Alla rebeller och invandrare ska konfiskeras av sin mark

Centrering av krediterna i staten, i form av en nationalbank med ett statligt kapital och ett exklusivt monopol i statens händer

Centrering av kollektivtrafik och transport i statens händer

Sakerna som är anknutna till statens är; att odla upp ödemarkerna och förbättra jorden överhuvudtaget med en offentlig plan

Lika fördelat ansvar och påfrestning av allt arbete. Grundande av industriella arméer, speciellt för jordbruk.

Blandning av jordbruk med industrier, man ska gradvis avskaffa skillnaden mellan stad och landsbygd, med en mer utspridd befolkning i landet.

Gratis utbildning i offentliga skolor och avskaffning av barnarbete som det ser ut idag utan måste blandas med skolarbete.

 

Det var dessa saker Marx och Engels ansåg att detta behövdes för att omvandla kapitalism till kommunism. Många saker som står i det kommunistiska manifestet är inte aktuellt just nu, men det finns många saker som aldrig kommer att förändras. Marx var inte särskilt exakt på hur kommunismen skulle se ut, han ville ge den rum att växa och utvecklas.

Det finns många olika slags kommunism, men grundtanken är att man ska ha ett gemensamt ägande eller åtminstone ha ett rättvist och mindre klassorienterat samhälle. Enligt Marx var socialism ett stadium i kommunismen. Socialismen var namnet på det som skulle ske direkt efter revolutionen, det var då arbetarna skulle styra över medelklassen. Det är denna tid som skulle vara övergången till kommunism. Socialism stadiet var det som kallas för den ”diktaturristiska” övergången. I övergångsstadiet är det inte en människa som ska bestämma, utan hela arbetar klassen.   

Några exempel på typer av kommunism är bl.a.: Leninism, Eurokommunism, anarkistisk kommunism och rådskommunism.

 

Leninismen är namnet på Vlademir Lenins syn på marxismen och kommunismen. Leninismen gick först och främst ut på att proletärerna behövde ett ”förtruppspari”, som skulle bestå av heltids arbetande revolutionister, för att utföra revolution eller andra stordåd. De skulle analysera nationens historien och skapa revolutionen därefter. Leninism har även imperialistiska tendenser, vilket betyder.

 

Eurokommunism är en kommunism är en gren i kommunism som förenar de nya västeuropeiska värderingarna och kommunism. Den var populärast mellan 1968 och tidiga  1980-talet. Eurokommunismen tog avstånd från Sovjets och Kinas sätt att utföra kommunism. De ansåg att de demokratiska värderingarna hade försvunnit och att de mänskliga rättigheterna inte respekterades i de kommunistiska nationer som fanns då. Eurokommunister ser inte revolutionen längre som den enda utvägen. En del eurokommunistiska partier kritiseras för att inte ta avstånd från för lika de förtryckande kommunistmakterna, och andra för att vara fega och för lika socialister för att anses vara kommunister.

Anarkistisk kommunism är en grupp som påstår att man måste avskaffa staten eftersom att den oundvikligt leder till kapitalsim och korruption. Denna teori liknar lite Rådskommunismen, på det sätt att de båda är väldigt frihetsbenägna. Anarcho-kommunistera (som de också kan kallas) tycker att samhället ska bestå av frivilliga organisationer och att alla ska ha rätten att tillfredställa sina behov. I den Anarkistiska kommunismen finns det inget ägande överhuvudtaget. Det finns inga klasser och ingen hierarki. Alla är fria att ensamma eller i grupp, tillfredställa sina behov. Man ska även avskaffa avlönat arbete Rådskommunismen, som är en väldigt radikal rörelse precis som anarkistisk kommunism, tycker att arbetarna är den naturligaste och renaste formen av styrelse är den som uppstår när arbetare på sin arbetsplats skapar ett samfund. De ville inte ha en statlig och byråkratisk regering. De ville skapa en union som är gjorda av delegater som är framröstade på varje arbetsplats. Alla som har röstat kan sedan kalla en samling av alla unionen. De är emot tanken att man ska ha ett parti och då göra en revolution eftersom att det skulle automatiskt leda till en diktatur, det vill inte rådskommunisterna. Rådskommunisterna är också väldigt mycket emot handel i allmänhet. De kritiserade även den ryska revolutionen väldigt starkt.

 Marx och Engels 

Marx föddes i en judisk familj i dåvarande Preussen. Han var det tredje av sju barn. Karls far Heinrich var en stor beundrare av Voltaire och Rousseau.  Marx blev hemskolad tills att han fyllde 13 år, sedan började han i det lokala gymnasiet. Marx ville studera filosofi och litteratur men hanns far var så rädd att han inte skulle kunna försörja sig med den utbildningen så han tvingade honom att gå i ett universitet i Berlin. Där blev han involverad med organisationen Unghegelianerna. Unghegelianerna var anhängare till den avlidne filosofen Hegel. Efter hans död splittrades gruppen i två, Ung- och Gammelheliganerna. Gammeheliganerna var nöjda med samhället medan Ungheliganerna ville reformera samhället och få bort kyrkans ur politiken. Gruppen var ganska radikal och var inte omtyckt av kungen och kyrkan. Dessa motståndare försökte avskräcka gruppen genom att censurera dem och avskeda de viktigaste medlemmarna i gruppen från sina jobb.  Marx kunde inte få några akademiska arbeten. År 1843 inledde han en journalist och flyttade till Paris. Där träffade han den man som skulle inspirera honom och hjälpa honom skapa kommunismen, Friedrich Engels.

 Friedrich Engels var en filosof och en samhällsvetare. Även han föddes i det före detta Preussen, i staden Barmen. I sin ungdom läste han en många böcker av Hegel.   Andra viktiga personer för kommunismen

Robert Owen var en annan person som hade kommunist liknande tankar. Han hade många idéer kring hur man skulle kunna utveckla socialismen. Owen var från början klassiskt liberal, men han började sedan sakta att ersätta sin liberala tro med socialismen.  Han bodde i Glasgow, skotlands huvudstad. Han var delägare en stor industri, företaget producerade bland annat bomull och ägde många sågverk. Företaget hade många barnarbetare som hade köpts upp från barnhem.

Arbetarna jobbade under slavliknande omständigheter. De blev betalda med ett truck-system, då man blir betald i presentkort och kuponger som bara fungerar i vissa affärer,  i det här fallet var det de som ägarna av industrin som ägde affärerna som arbetarna fick köpa saker i. De kunde köpa billiga varor och ändå ha höga priser när de sålde dem väldigt högt så att de förlorade så lite pengar som möjligt.  Men systemet av skaffades år 1847.

 

Owen var väldigt kontroversiell i sina metoder. Han utbildade t.ex de barn som arbetade i sågverket  och höjde levnadsstandarden hos sina arbetare avsevärt. Detta tyckte inte hans medarbetande ägare om eftersom att det slösade mycket på pengarna de tjänade. Tillslut fick han starta ett annat lämna företaget genom att se till att de blev upp köpta av andra människor som passade Owens sätt att styra företaget. Det som gjorde Owen så speciell var det  han genomförde år 1825. Han gjorde nämligen två stora sociala experiment. Ett i Scottland och ett i USA. Han byggde två samhällen som skulle styras med en blandning av sekularism och socialism. I dessa samhällen blandades även olika sorters människor, allt från högt respekterade aristokrater till lösdrivande äventyrare. Experimentet varade bara i två år.

 

 Maximilien Robespierre var en stor revolutionsledare under franska revolutionen. Han var en stark anhängare till Rousseaus filosofi och han var också en stor beundrare av det gamla romerska imperiet.  Innan han blev känd som en av de blodtörstigaste revolutionsledarna genom tiderna jobbade Robespierre som jurist och politiker. Han var känd för att vara osjälvisk och hängiven i sitt arbete, han var även en mycket bra retoriker. Robespierre blev snart medlem i det s.k ”Sällskapet Konstitutionens Vänner”, detta sällskap skulle senare skulle bli känt som Jakobinerna. Robespierre och hans sympatisörer blev snart ledare i sällskapet. Året därpå, 1792, avrättades kungen Ludvig XVI.

Robespierre sa innan detta skedde:  ”Ludvig borde dö hellre än att hundra ärbara medborgare gör det. Ludvig måste dö för att våran nation ska leva.”

 

Efter att avsatt och avrättat kungen började Robespierre fokusera på att röja sina politiska motståndare girondisterna, eller brissotiner som de också kallades, ur vägen.

Frankrike var i anarki och kaos efter att kungen blivit bragd om livet. Robespierre var tvungen att ta till med hårdare medel för att skapa det samhälle han och hans parti önskade.

Det var vid denna tid den kända tiden i frankrikes historia som kallas för Skräckregimen inträffade. Skräckväldet började 1793 den 5 september. Meningen med denna tid var till största del att rensa bort anti-revolutionister och politiska motståndare.

 

Jag tycker om att skriva....

Jag vet inte om jag är bra på det, men jag gillar det ändå.

Den här bloggen skulle egentligen vara till för oss elever att kunna lägga ut våra arbeten så att läraren kunde se dem.

Nu när jag sitter här och kollar igenom andra bloggar känns det som jag är tvungen att göra någonting mer av min blogg. Någonting kreativt. Men vad?  Det är frågan jag ställer mig själv. Vad skulle folk vilja läsa, och vad skulle jag vilja skriva? Ska jag uttrycka mina inersta känslor, ska jag uttrycka min politiska åsikt eller... eller ska jag bara skita i den rent av?

Det finns så många vägar att gå och så många saker att skriva om.

Ja, jag gillar verkligen att skriva...

Kommentera gärna! :0)

Kommunism!

 
 

En uppsats av Daniel Sahle

Klass 9:1

      Innehåll 1.     Inledning 2.     Avhandling 2.1 Historia och uppkomst 3.     Avlutning 4.       Källor  1.    Inledning  

Jag har länge och ofta funderat på kommunism. Jag har länge trott att jag är en kommunist. Det började när jag hörde Lars Ohly, vänster partiets nuvarande parti ledare, förklara att han ansåg sig själv som kommunist. Många bannade Lars Ohly för detta. Jag hade då den bild av kommunismen som de flesta nu för tiden verkar ha, att det inte var något att ha, en ideologi som påtvingas och förtrycker, tar allt man äger och inte ger något tillbaka. En dag kom diskussionen om kommunism upp vid matbordet. Mina föräldrar förklarade hur de såg kommunismen, och jag förstod att denna ideologi inte var så hemsk som jag tidigare trott. Efter den dagen ansåg jag mig själv som kommunist. Det mina föräldrar hade berättat om kommunism var att det som hände i sovjet inte var kommunism på riktigt, utan att de bara hade tagit en del saker där ifrån och struntat i annat. Vi hade just då även fått ett projekt som handlade om olika ideologier, och jag hade fått kommunism som min ideologi. Den var väldigt spännande att läsa om, och den lät faktiskt bra. Jag hann inte fördjupa mig särskilt mycket i ämnet och nu börjar jag tvivla på vad kommunism går ut på egentligen.  Jag vill uppdatera min kunskap och skaffa nya insikter. Jag vill veta var jag står. Jag vill ge världen en chans att få se vad kommunismen verkligen går ut på. Jag vill ha svar.

 

 Har min uppfattning om kommunismen varit sann? Vad är det egentligen? Vad går den ut på? Hur uppstod den, och varför? Finns det någonting som är speciellt som utmärker kommunismen? Vilka människor har varit viktiga och är viktiga för kommunismen förr och idag, varför? Vilka olika former av kommunism finns det, vad är det för skillnader mellan dem?

 

Det är några frågeställningar som jag har och tänker besvara i den här uppsatsen.

          2.    Avhandling 2.2            Historia och uppkomst Man har hittat bevis på att det funnits tankar som liknade kommunism redan innan den påstådde grundare Karl Marx. Redan på antiken har man sett antydningar till det som senare väldigt långt senare skulle bli kommunism, precis som många andra ting i dagens samhälle härstammar kommunism från filosofi och vetenskap från antiken. Det var närmare bestämt den grekiske filosofen Platon som hade uttryckt att han trodde att om man skulle ha en mer statligt styrd ekonomi skulle minska klass skillnaderna minska och tryggheten öka. Även   Tankarna om jämställdhet började ta fart under franska revolutionen. Det var då den större och uppretade arbetar klassen ville göra uppror mot den förtryckande borgar och adel klassen, det var den största orsaken till att kommunism uppkom och blev så populärt under en tid då många orättvisor rådde. Ordet kommunism härstammar faktiskt från franskan och betyder ungefär just det kommunsim strävar efter, gemenskap. Många filosofer hade funderade på gemensamt ägande runt den här tiden. De byggde tillsammans upp, bit för bit, vad som senare skulle bli kommunism. Några exempel på dessa filosofer är Jean-Jacques Rousseau, Robert Owen och Maximilien Robespierre. Rousseau ansåg att samhället de levde i var ett misslyckande. Han tyckte att människan blivit för beroende av korruption och vetenskap och glömde bort vad de egentligen var och att de glömde att känna empati. Han ansåg att människan skulle fly tillbaka till naturen. Detta var inte den allmänna uppfattningen på den tiden. Runt den tiden var det modernt att se framåt och man hade en vilja utveckla sig i teknik och i samhällsstyrande, man skulle absolut inte titta bakåt! Han blev mycket hårt kritiserad. Rousseau tyckte att man skulle reformera hela sättet samhället var byggt. Han ansåg att det behövdes starka ledare som hade suveränitet, alltså total makt. Men han tyckte att hela folket skulle ha den tillsammans tillskillnad från det modärna samhälle då det är en elit som styr, nästan som en aristokrati. Det var en av de största skillnaderna mellan det han själv kallade för suveräniteten och den klassiska regeringen.  

Robert Owen var en annan person som hade kommunist liknande tankar. Han hade många idéer kring hur man skulle kunna utveckla socialismen. Owen var från början klassiskt liberal, men han började sedan sakta att ersätta sin liberala tro med socialismen.  Han bodde i Glasgow, skotlands huvudstad. Han var delägare en stor industri, företaget producerade bland annat bomull. Företaget hade många barnarbetare. De hade köpts upp från barnhem.

Arbetarna jobbade under slavliknande omständigheter. De blev betalda med truck ett truck-system, då man blir betald i presentkort och kuponger som bara fungerar i vissa affärer,  i det här fallet var det de som ägarna av industrin som ägde affärerna som arbetarna fick köpa saker i. De kunde köpa billiga varor och ändå ha höga priser när de sålde dem väldigt högt så att de förlorade så lite pengar som möjligt.  Men systemet av skaffades år 1847.

 Owen var väldigt kontroversiell i sina metoder. Han utbildade t.ex de barn som arbetade i industrin. Detta tyckte inte hans medarbetande ägare om. Tillslut fick han dem att lämna företaget genom att se till att de blev uppköppta.      4. Källor

http://home.swipnet.se/~w-13119/pub/arvetfranantiken.html

http://hem.passagen.se/bom_baza/linda.swf

http://en.wikipedia.org/wiki/History_of_communism

http://sv.wikipedia.org/wiki/Jean-Jacques_Rousseau#Filosofi

http://en.wikipedia.org/wiki/Jean_Jacques_Rousseau

http://sv.wikipedia.org/wiki/Trucksystemhttp://en.wikipedia.org/wiki/Robert_Owen